Denna anvisning är avsedd för aktörer som driver uppsamlingscentraler och i den ingår samlad information om de krav som lagstiftningen ställer på uppsamlingscentraler. Krav för uppsamlingscentralerna ingår framför allt i EU:s s.k. biproduktförordning och dess tillämpningsförordning, men också i andra EU-förordningar som gäller foder samt i den nationella lagstiftningen om foder och biprodukter.
För uppsamling och bearbetning av biprodukter förutsätts en uppsamlingscentral vid slakteriet om biprodukterna skickas som råvara till pälsdjur. Uppsamlingscentralen kan också ta emot biprodukter från andra livsmedelsanläggningar för bearbetning.
- biproduktlagen 517/2015
- JSf 142/2024, 5 §
Definitioner
Uppsamlingscentral är en term i överensstämmelse med biproduktförordningen och dess tillämpningsförordning. Enligt biproduktlagen betyder uppsamlingscentral ”en sådan anläggning som avses i punkt 53 i bilaga I till genomförandeförordningen och som för försäljning, förmedling eller distribution samlar upp eller bearbetar vissa biprodukter som är avsedda att användas som foderråvara eller foder för pälsdjur, hundar i hundgårdar, djurparksdjur eller fluglarver som ska användas som fiskagn”. Artikel 18 i biproduktförordningen gör det möjligt att på vissa villkor använda biprodukter i kategori 2 eller 3 för utfodring av bland annat pälsdjur (inte sällskapsdjur). Sällskapsdjursfoder eller råvara till sådant får inte samlas in eller sändas i uppsamlingscentralens namn, utan det sker alltid i livsmedelslokalens namn.
Med biprodukter avses i denna anvisning animaliska biprodukter och med sällskapsdjursfoder sådana sällskapsdjursfoder som tillverkas av råvaror av animaliskt ursprung.
- biproduktlagen 517/2015, 3 §
1 Registrering som uppsamlingscentral
Aktören ska göra en anmälan för registrering enligt biproduktförordningen innan verksamheten inleds. Oberoende av var de är belägna är uppsamlingscentralerna också foderföretagare och till denna del måste de alltid registrera sig hos Livsmedelsverket. Därutöver görs också registrering enligt biproduktförordningen antingen hos Livsmedelsverket eller hos kommunen. Uppsamlingscentralerna i anslutning till slakterier registreras av Livsmedelsverket. Registreringen av dem enligt biproduktförordningen görs på samma gång som registreringen som foderföretagare, så någon särskild anmälan behövs inte. Uppsamlingscentraler som inte är belägna i anslutning till ett slakteri ska dessutom registrera sig hos kommunen. Registreringen förutsätter inte att den behöriga myndigheten förrättar inspektion på ort och ställe innan verksamheten inleds. En förhandsgranskning kan ändå utföras om myndigheten anser det vara nödvändigt. Tillsynen över uppsamlingscentralerna styrs av Livsmedelsverket, medan det i huvudsak är besiktningsveterinären som ansvarar för den praktiska tillsynen i anläggningar i anslutning till slakterier och kommunveterinären för tillsynen i övriga anläggningar.
Registreringen hos Livsmedelsverket utförs i första hand elektroniskt. Läs mer om registering som foderföretagare
Uppsamlingscentraler som är belägna annanstans än i anslutning till slakterier ska dessutom registrera sig hos kommunen, se ovan. Registrering hos kommunen görs med blankett K. Registreringen är avgiftsbelagd. De registrerade uppsamlingscentralerna är inte bara anläggningar enligt biproduktförordningen utan också foderföretagare enligt foderhygienförordningen. En lista över biproduktoperatörer och foderföretag finns på Livsmedelsverkets webbplats.
- (EG) nr 1069/2009, artikel 23
- (EU) nr 142/2011, bilaga VI, kap. II, avsnitt I punkterna 1 och 2 samt bilaga XVI, avsnitt 5
- biproduktlagen 517/2015, 34 och 35 §
2 Användning av biprodukter som foder
Det är möjligt att till vissa delar använda biprodukter i kategori 2 och 3 för utfodring av andra än livsmedelsproducerande djur (såsom pälsdjur). Biprodukter i kategori 3 kan i tillämpliga delar användas som foder åt såväl sällskapsdjur som pälsdjur. På vissa villkor är det tillåtet att använda biprodukter i kategori 2 till utfodring av pälsdjur och hundar i hundgårdar.
Tillverkning av sällskapsdjursfoder kräver separat godkännande som anläggning som tillverkar sällskapsdjursfoder enligt biproduktförordningen. Information om inledandet av sådan verksamhet och om de krav som lagstiftningen ställer på verksamheten finns på Livsmedelsverkets webbplats och i verkets anvisningar.
- (EG) nr 1069/2009, artikwl 9, 10, 13, 14, 35, 36
- biproduktlagen 517/2015, 6 och 7 §
- JSf 142/2024, 5 §
3 Strukturella och funktionella krav
Uppsamlingscentralen ska vara vederbörligt åtskild från livsmedelslokalen och andra utrymmen. Biprodukterna ska lagras i korrekta temperaturer och de får inte förfaras. Animaliska biprodukter ska sorteras, hanteras och lagras så att spridningen av sjukdomsalstrare förhindras på alla tänkbara sätt.
Fönster och dörrar ska vara täta och i alla delar av anläggningen konstruerade så att de hindrar skadedjuren från att ta sig in i produktionslokalerna. Dörrar och fönster ska vara stängda alltid när det är möjligt. Innertak och övre konstruktioner ska vara sådana att de minskar fuktansamlingen, mögelbildningen och partikelnedfallet.
Lokaliteterna och utrustningen ska enkelt kunna rengöras och desinficeras och konstruktionerna ska vara sådana att vatten eller fukt inte samlas där. Det ska finnas lämpliga utrymmen för rengöring och desinfektion av kärlen för förvaring av biprodukter, inklusive fordonen. Över tvätt och rengöring ska föras journal i överensstämmelse med det som beskrivits i egenkontrollen.
Anläggningen ska se till att skadedjuren bekämpas och föra journal över det så som beskrivs i egenkontrollen. De anställda ska förfoga över lämpliga personalrum.
Mätutrustningen, såsom pH-mätaren, ska kalibreras regelbundet. Kalibreringarna ska journalföras. Maskinerna och anordningarna ska vara i vederbörligt skick och de ska underhållas i enlighet med planen för underhåll.
Belysningen ska vara tillräcklig och bruksvattnets kvalitet god. Om anläggningen använder annat vatten än det som tas från kommunens vattenledningsnät måste vattenkvaliteten säkerställas i enlighet med egenkontrollplanen. Också bortskaffandet av avloppsvatten måste skötas så att vattnet inte kontaminerar fodret.
Företagen inom fodersektorn ska ha tillräckligt stor, utbildad och kompetent personal. Det ska finnas skriftliga arbetsinstruktioner och man ska se till att de följs. Både lokaliteterna och verksamheten ska vara sådana att risken för korskontamination och fel har minimerats.
Förekomsten av skadliga och farliga ämnen samt andra främmande ämnen och föremål i fodret ska följas upp, avfall och ämnen som är olämpliga som foder ska hållas åtskilt från ämnen som duger som foder. Som ett led i kvalitetskontrollen ska man ha tillgång till ett laboratorium med adekvat personal och utrustning.
- (EU) nr 142/2011, bilaga IX
- (EG) nr 183/2005, bilaga II
3.1 Krav för bearbetning av biprodukter och godkända fodertillsatser
”Biprodukter ska bearbetas och förvaras på det sättet att den hygieniska kvaliteten hos dem inte ändras väsentligt före bearbetningen. Biprodukterna ska bearbetas genom upphettning eller behandling med syra. Alternativt kan material från fisk frysas in.” Råvaran ska före syrabehandling eller upphettning finfördelas till bitar som har en diameter på mindre än 50 millimeter.
Den finfördelade råvaran ska behandlas med syra så, att dess pH-värde alltigenom är 4,2 eller lägre. Samtidigt ska råvaran även behandlas med en fodertillsats som är godkänd för användning i foder för de berörda djurarterna så att tillväxten av jäst och mögel förhindras.
Fodertillsatser som är godkända i EU är införda i EU:s register över tillsatser.
- JSf 142/2024, 5 § och bilaga 3
- (EG) nr 1831/2003
3.2 Mikrobiologisk provtagning
Foderlagen förutsätter att foder ska vara av god kvalitet och säkra samt lämpliga som näring för djur. Foder får inte innehålla sådana mängder skadliga ämnen, produkter eller organismer att användningen av det kan orsaka fara för människors eller djurs hälsa. Aktören ska i sin egenkontroll försäkra sig om att dessa krav uppfylls. Livsmedelsverket rekommenderar att fodret analyseras regelbundet förutom för salmonella också med avseende på mikrober som indikerar fekal kontamination.
- Foderlag 1263/2020, 6§
4 Märkning, journalföring och spårbarhet i fråga om biprodukter
4.1 Märkning av biprodukter
Biprodukterna ska förvaras vederbörligt märkta under hela produktionsprocessen från uppsamling till lagring och transport av slutprodukten.
I uppsamlingscentralen är märkningen av biproduktkategori i fråga om kategori 3-material ”Kategori 3, får inte användas som livsmedel” och i fråga om kategori 2-material ”Kategori 2, för utfodring av pälsdjur” (eller ”kategori 2, för utfodring av hundar i hundgårdar”).
Kärlen för uppsamling, transport och lagring av biprodukter samt handelsdokumenten ska vara märkta med biproduktkategorin. Färgkoder kan användas för märkning av kärl. De färgkoder anläggningen använder ska antecknas i egenkontrollplanen och koderna samt deras innebörd och användning ska klargöras för samtliga anställda. Färgkoderna får inte vara vilseledande. Om material som hör till olika biproduktkategorier blandas samman bestäms biproduktkategorin för hela materialet utifrån den lägre biproduktkategorin: en blandning av kategorierna 1 och 2 och 3 har kategorin 1, och får inte användas som pälsdjursfoder. En blandning av kategorierna 2 och 3 har kategorin 2.
Märkningarna av biprodukter (på förpackningar eller i dokument) får inte innehålla en oval märkning som anger godkännande som livsmedel. Detta gäller också för en vara som är tjänlig som livsmedel, men som till exempel av kommersiella skäl inte används som livsmedel utan levereras för att användas som foder. Produkten har blivit en biprodukt när man beslutat sända den för användning som foder, och märkningarna måste stämma överens med lagstiftningen om biprodukter och foder.
6.2 Journalföring, handelsdokument och spårbarhet
Aktören ska föra journal över biprodukter som levereras som foder. Spårbarheten ska gå ett steg bakåt och ett framåt. Det här innebär i praktiken att uppsamlingscentralen för journal över ankommande råvara och gör upp nödvändiga handelsdokument (fraktsedlar) för avgående varor. Om uppsamlingscentralen finns i anslutning till slakteriet kan också slakteriet sköta om råvarujournalen. Uppsamlingscentralen måste ändå ha tillgång till råvarujournalen.
Uppgifter som ska finnas i det handelsdokument (fraktsedel) som åtföljer råvaran
Biprodukter får överlåtas endast till aktörer som är godkända eller registrerade i enlighet med biproduktförordningen. Anläggningarna som är godkända och registrerade enligt biproduktförordningen är förtecknade enligt bransch på Livsmedelsverkets webbplats. Avsändaren av biprodukterna är skyldig att kontrollera att den som tar emot biprodukterna får ta emot dem.
4.3 Förpackningspåskrifter / varudeklarationer
Foderråvaror, vilket alltså de biprodukter från slakt som ska användas som foder är, måste ha (förpacknings)påskrifter som uppfyller kraven. För att underlätta uppgörandet av märkningar av foder har guiden ”Märkning av foder” utarbetats. I guiden finns ett exempel på förpackningspåskrift/varudeklaration för en syrabehandlad slaktbiprodukt. Märkningskravet gäller också varor i lösvikt, även om det då saknas en egentlig förpackning. Informationen i förpackningspåskrifterna ska ges utöver uppgifterna i handelsdokumentet, men de kan inkluderas i uppgifterna i handelsdokumentet.
4.4 Transport
Biprodukterna ska transporteras i täckta och täta behållare eller kärl. Under transporten ska biprodukterna vara vederbörligt märkta och åtföljas av ett handelsdokument (fraktsedel) varav framgår alla uppgifter som förutsätts i lagstiftningen.
Transportbehållarna ska förvaras rena. Om samma behållare används för transport av flera olika biproduktkategorier måste man dessutom se till att förhindra korskontamination: behållarna ska vara rena och torra innan de används och de ska rengöras, tvättas och desinficeras efter varje användning.
Obearbetade biprodukter i kategori 2 eller 3 som ska användas som foder måste lagras och transporteras som nedkylda, frysta eller som konserverade, om de inte bearbetas inom 24 timmar. Fordonen som används för kyltransporter ska vara sådana att temperaturen förblir lämplig under hela transporten och går att övervaka.
De som transporterar foder är foderföretagare i enlighet med foderhygienförordningen och också de omfattas av skyldigheten att registrera sig som foderföretagare enligt foderhygienförordningen. Bara en registrerad aktör får transportera foder.
- (EG) nr 1069/2009, artikel 21 och 22
- (EG) nr 142/2011, bilaga VIII
- (EG) nr 767/2009
5 Egenkontroll och HACCP-system
5.1 Egenkontroll
Av egenkontrollplanen ska framgå alla uppgifter och tillvägagångssätt som är väsentliga med tanke på verksamheten och produkterna. Den praktiska verksamheten ska till alla delar motsvara det som beskrivits i egenkontrollplanen och den ska journalföras. Egenkontrollplanen bidrar för sin del till att säkerställa att de krav som lagstiftningen ställer uppfylls. I egenkontrollplanen beskrivs bl.a.:
- vilka biprodukter som samlas upp, deras biproduktkategorier och märkningen av dem
- lagringen av biprodukter
- uppföljningen av råvarukvaliteten
- beskrivning av tillverkningsprocessen och den bokföring som förs över tillverkningen samt vilka produkter som tillverkas
- lagring, transport och distribution av slutprodukter (hur och till vem)
- provtagningsplan och laboratorium som anlitas (vilka prover tas, hur ofta, vad analyseras i dem, vilka gränsvärden används och vilka åtgärder vidtas om gränsvärdena överskrids)
- handelsdokument (fraktsedlar) och förvaring av dem
- plan för underhåll av den utrustning som används inom produktionen
- plan för tvätt och desinfektion av produktionslokaler, utrustning och transportutrustning samt plan för renlighetskontroll och journalföring över dessa
- plan för kalibrering av mätutrustningen och tillhörande journalföring (t.ex. pH-journal)
- plan för bekämpning av skadedjur och tillhörande journalföring
- hantering av avfall och avloppsvatten
- introduktion av anläggningens anställda och journalföring.
Med stödsystemens hjälp kan man ha kontroll över sådant som indirekt påverkar slutprodukten, såsom renhållning och skadedjursbekämpning. Omständigheter som direkt påverkar produkten, såsom malning och tillsats av syra i biprodukter från slakt, måste inkluderas i HACCP-systemet (flödesscheman, faroanalys).
5.2 HACCP-system
Foderhygienförordningen förutsätter att alla foderföretagare bortsett från primärproduktionen har ett HACCP-system. Motsvarande krav på HACCP ingår också i biproduktförordningen. Livsmedelsverkets anvisning till foderföretagarna om tillämpning av HACCP-systemet och om tillhörande dokument finns på Livsmedelsverkets webbplats.
HACCP-systemet innefattar:
- identifiering och analys av farorna i olika råvaror och produktionsskeden (biologisk, kemisk och fysikalisk, t.ex. salmonella, läkemedelsrester, främmande föremål)
- fastställande av kritiska styrpunkter (t.ex. tillsats av syra)
- fastställande av de kritiska styrpunkternas gränsvärden (acceptabel och oacceptabel nivå, t.ex. pH-värdet i syrabehandlade biprodukter från slakt ska vara <4,2)
- förfaranden för uppföljning av de kritiska styrpunkterna (t.ex. mätning av pH-värdet i varje parti)
- åtgärder om gränsvärdena överskrids (t.ex. mer syra tillsätts).
Man måste regelbundet försäkra sig om att de ovan nämnda punkterna är heltäckande och fungerar. Journal ska föras över åtgärderna som hör samman med HACCP-systemet. Dessutom utarbetas ett flödesschema och en beskrivning av produkten enligt produktgrupp. Aktörens uppgift är att hålla HACCP-systemet uppdaterat.
- (EG) nr 1069/2009, artikel 28 och 29
- (EG) nr 183/2005, artikel 6 och 7
Denna anvisning har tagits i bruk 1.4.2019 och uppdaterats 19.7.2024.