Författningarna om märkningarna på förpackningar till livsmedel förutsätter att tillverkarens, förpackarens eller den i EU verkande säljarens namn och adress anges på förpackningen. Utöver det ska ges noggrannare information om livsmedlets ursprungsland,
- om ett utelämnande av detta kan vilseleda konsumenten i fråga om livsmedlets verkliga ursprungsland. Syftet med detta är att säkerställa att köparen inte antar att ett livsmedel är av finskt ursprung, om det importerats till Finland eller tillverkats på annat håll än i Finland.
- om särskild lagstiftning så förutsätter.
- Sådana obligatoriska ursprungsbestämmelser har utarbetats för honung, vegetabilier, fisk, kött (djurarterna: nötkreatur, svin, får, get och fjäderfä) jämte olivolja.
- På nationell nivå föreskrivs att ursprungslandet för kött som använts som ingrediens i ett livsmedel. ursprungslandet för mjölk och ursprungslandet för mjölk som använts som ingrediens i mjölkprodukter ska anges på förpackade livsmedel som tillverkats i Finland.
- om ett livsmedels ursprungsland anges och om det är ett annat än den primära ingrediensens ursprungsland, ska den primära ingrediensens ursprungsland anges eller så ska anges ”(den primära ingrediensens namn) har inte sitt ursprung i (livsmedlets ursprungsland eller härkomstplats)” eller en liknande formulering som sannolikt har samma innebörd för konsumenten. Kommissionens genomförandeförordning EU nr 2018/775 reglerar angivandet av ursprungslandet för den primära ingrediensen i ett livsmedel. Förordningen är i kraft och den har tillämpats sedan 1.4.2020.
Med tillverkare avses den livsmedelsföretagare, som bearbetat eller sammansatt livsmedlet eller på något annat sätt gett livsmedlet dess slutliga form. Med tillverkning avses hopslagning av livsmedlet med andra ingredienser, tillredning, konservering eller annan motsvarande behandling.
Småskalig tillverkning gör inte en väsentlig ingrediens inhemsk
Eftersom tillverkning är ett mycket brett begrepp, betyder tillverkningslandet nödvändigtvis inte det samma som ursprungslandet. Då ett livsmedel tillverkas av flera ingredienser, är tillverkningslandet och ursprungslandet samma sak. Sådana livsmedel, i vilka den väsentliga ingrediensen är av utländskt ursprung och vilkas tillverkningsbehandling i Finland är blygsam, blir inte finska till sitt ursprung, även om deras tillverkningsland då är Finland. I sådana fall ska råvarans ursprungsland anges, om ett utelämnande kan vilseleda konsumenten. Ursprungslandet för ett utländskt bröd som gräddats i Finland eller utländsk mjölk som pastöriserats och förpackats i Finland ska till exempel anges.
Jordbruksprodukter och plockade naturprodukter
Om en i Finland behandlad och förpackad jordbruksprodukt inte alls förekommer i Finland (såsom svartpeppar), krävs ingen ursprungsmärkning, eftersom konsumenten inte förväntar sig att den är finsk. För till exempel djupfrysta blandade bär ska bärens ursprung däremot anges, om några av dessa bär också förekommer i Finland. För sylt som tillverkats i Finland av utländska bär behöver bärens ursprungsland ändå ännu inte anges, om inte företagaren framhäver att sylten är tillverkad i Finland (”se den primära ingrediensens ursprungsland ovan”).
För nötkött, som har ett eget märkningssystem, och också för kött från svin, får och get jämte fjäderfä ska ursprungslandet alltid anges, även då det är Finland. Livsmedelsverket rekommenderar att ursprungslandet anges också för annat kött. Hur ursprungslandet anges regleras av lagstiftningen:
Nötkött (färskt, kylt, fryst): Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1760/2000; kommissionens förordning (EG) nr 1825/2000.
Svinkött, fårkött och getkött jämte fjäderfäkött (färskt, kylt och fryst): Europaparlamentets och rådets förordning EU nr 1337/2013).
Mer om ämnet kött och köttprodukter.
Kött som använts som ingrediens i ett livsmedel jämte mjölk och mjölk som använts som ingrediens i mjölkprodukter och vissa motsvarande produkter
Angivandet av ursprungslandet för kött som används som ingrediens i livsmedel jämte mjölk och mjölk som ingår som ingrediens i mejeriprodukter och vissa motsvarande produkter regleras av nationella jord- och skogsbruksministeriets förordning 218/2017. Märket Gott från Finland ersätter märkningen livsmedlets ursprungsland. Förordningen var i kraft fram till 31.12.2023.
Förordningens giltighetstid har förlängts med JSM:s förordningar 685/2019, 83/2020, 361/2020 och senast 885/2021.
Skolningsmaterialet ”Aktuellt om märkningar om ursprungslandet och förordningen JSM 218/2017” kan läsas under länkarna som öppnas till höger på denna sida.
Fiskeri- och vattenbruksprodukter
För en produkt fångad i sötvatten anges det ursprungliga vattenområdet och medlemsstaten eller tredje landet, från vilket produkten härstammar (såsom Nuasjärvi, Finland).
För en produkt fångad i havet anges fångstområdets namn (fiskeregionen, delområdet eller sektionen). Om fisken är fångad i Nordöstra Atlanten, Medelhavet eller Svarta havet, ska namnet på delområdet eller sektionen anges. Namnet ska också presenteras med hjälp av en karta eller ett piktogram som visar detta område. Med detta ersätts fiskeregionens namn. För den övriga världens del behöver endast fiskeregionens namn anges.
För odlade produkters del anges landet där odlingen (uppfödningen) skett.
Mer om ämnet fisk och fiskeriprodukter. Märkningar på fisk
Honung
På förpackningen till honung ska anges det ursprungsland eller de ursprungsländer där honungen har skördats. Om honungen härstammar från fler än en medlemsstat eller fler än ett tredje land, kan märkningen ersättas med någon av följande märkningar: ”Blandning av EU-honung”, ”Blandning av icke-EU-honung”, ”Blandning av EU-honung och icke-EU-honung”.
Olivolja
Läs mer om ursprungsmärkningarna på olivolja på vår webbplats.
Frivilliga ursprungsmärkningar
Märket Gott från Finland får användas på produkter som tillverkats i Finland och i vilka minst 75 % av råvarorna är finska. Köttet i produkter som innehåller kött, fisken i produkter som innehåller fisk, äggen i produkter som innehåller ägg och mjölken i produkter som innehåller mjölk ska ändå vara finska till 100 %. Rätten att använda märket Gott från Finland beviljar Föreningen Matinformation r.f. Mer om märket Gott från Finland.
Nyckelflaggan är däremot ingen garanti på inhemsk produktionsgrad vad gäller råvarorna av ursprung. Produkten ska vara tillverkad i Finland, men kravet på 50 procent inhemsk tillverkning räknas från självkostnadsvärdet, i vilket utöver råvarukostnaderna också övriga uppkomna kostnader (såsom personalkostnaderna, förpackningsmaterialen och vissa marknadsföringskostnader) beaktas. Rätten att använda Nyckelflaggan beviljar Förbundet för Finländskt Arbete. Mer om Nyckelflaggan.
Hjärtbladsflaggan är ett kvalitetsmärke som finländska odlare kan använda. Användning av märket förutsätter bland annat att regelverket Kvalitetsgård följs, Hjärtbladsflaggan kan ändå inte ersätta muntlig information om ursprungslandet.
Rätten att använda Hjärtbladsflaggan beviljar Inhemska Trädgårdsprodukter rf. Mer om Hjärtbladsflaggan (på finska).
Kvalitetsmärket Bäst i landskapet kan användas av små företag med produkter med hög grad inhemsk tillverkning (minst 80 % av självkostnadsvärdet (arbetet och råvaran); de primära råvarornas ändå 100 %). Rätten att använda kvalitetsmärket Bäst i Landskapet beviljar ProAgria Keskusten Liitto. Mer om Bäst i landskapet.
Användning av finska flaggan på en förpackning
Det kan hända att finska flaggan ensam används i samband med produkter för att symbolisera att produkten är finsk och inhemsk. Produkten ska vara helt eller till merparten finsk för såväl tillverkningens som råvarornas del, i annat fall vilseleder användningen av flaggan konsumenten. Det är till exempel inte möjligt att erhålla alla kryddor från Finland.