Frågor och svar om barnmat

Svenska Livsmedelsverket publicerade 23.1.2013 resultatet av en undersökning av halterna tungmetaller och mineralämnen i livsmedel avsedda för barn. I undersökningen analyserades modersmjölksersättningar, tillskottsnäringar, grötar, vällingar, ris-, havre- och sojadrycker och livsmedel avsedda för sjuka barn. Tungmetallhalterna överskred inte de fastställda gränsvärdena. En mångsidig kost är den bästa metoden att undvika eventuella skadeverkningar av ämnen som livsmedlen innehåller.

1. Varför innehåller produkter tungmetaller?

Arsenik och kadmium förekommer av naturen i marken och kan därifrån anhopas i växterna. Gödselmedlen kan också innehålla kadmium som kan upptas av odlingsväxterna. Bly förekommer i luften, marken och vattnet av naturen, men också i form av ett miljögift. Tungmetaller förekommer således ofta i de råvaror, av vilka livsmedlen tillverkas. För tungmetallhalterna i livsmedel har i lagstiftningen fastställts gränsvärden så, att exponeringen ska kunna hållas på en säker nivå.

2. Mitt barn har druckit risdryck dagligen i flera års tid. Borde jag oroa mig? Borde vi nu sluta konsumera sådan dryck?

Du behöver inte oroa dig. Det är ändå bra att se till att ditt barns kost är mångsidig. Barn är på grund av sin lägre kroppsvikt känsligare för skadeverkningar som tungmetallerna medför. Därför borde man i regel välja andra än risbaserade drycker för barn under 6 år. Om du gett ditt barn risdryck på grund av allergi är det bäst att du diskuterar saken med en behandlande läkare och/eller dietist innan du gör några ändringar i barnets kost.

3. Mitt barn har allergi och kan inte äta gröt eller välling lagad på sedvanlig spannmål. Vad kan jag ge i stället för risbaserade produkter?

Innan du gör några ändringar i barnets kost är det bäst att du diskuterar saken med en behandlande läkare och/eller dietist. Man behöver inte helt skuta servera risbaserad gröt och välling, men det är bra att också ta med andra alternativ i kosten, om det bara är möjligt inom ramen för allergikosten. Majsbaserad gröt och välling är ett alternativ.

4. Kan mitt barn äta vanligt ris?

Ditt barn kan äta vanligt ris. Det är ändå viktigt att komponera barnets kost på ett mångsidigt sätt enligt rådgivningsbyråns anvisningar så, att den består av mat från olika födoämneskategorier (bl.a. grönsaker, bär och frukt, spannmåls- och mjölkprodukter, kött och fisk och matfetter). Så kan du minska risken för överstora intag av skadliga ämnen.

5. Är det bättre att äta hemlagad gröt eller välling?

Det går bra att äta såväl hemlagad som industriell gröt och välling. Spannmål kan innehålla små mängder skadliga ämnen och därför rekommenderas att man varierar olika sädesslag i kosten.

6. Är det någon skillnad mellan ekologiska produkter och vanliga produkter?

Nej. Tungmetaller förekommer i såväl ekologiska produkter som vanliga produkter.

7. Varför förbjuder man inte produkter som innehåller skadliga ämnen såsom tungmetaller?

Det går inte att helt eliminera tungmetallerna i kosten, eftersom sådana förekommer till exempel i marken från vilken de upptas av växterna. För tungmetallhalterna i livsmedel har fastställts gränsvärden så, att exponeringen hålls på en säker nivå.

8. Följer företagen regelbundet upp mineralämnes- och tungmetallhalterna i produkterna i sin egenkontroll?

Ja. Uppföljningen av produkternas sammansättning utgör en del av företagarnas egenkontroll. Livsmedelsföretagen är skyldiga att se till att en produkt de tillverkat, låtit tillverka eller importerat är säker och att produkten i övrigt följer lagstiftningen. De kommunala hälsovårdsinspektörerna utövar tillsyn över det att företagen fullföljer denna sin skyldighet.

9. Är undersökningsresultaten som svenska Livsmedelsverket 23.1.2013 publicerade ny information?

Ja och nej. Saken kom första gången upp för två år sedan och sedan dess har förts aktiva diskussioner med barnmatstillverkarna om sänkningen av halterna. Den nya undersökningen gav mer information om halterna föreningar i olika produkter och resultaten motsvarar till stor del de resultat som tidigare erhållits i Finland. Om gränsvärdena förs också diskussion i Europeiska kommissionen.

Sidan har senast uppdaterats 18.12.2018