1. Hur ofta utförs kontroller inom ekoproduktionen?
Alla jordbruk och livsmedelsföretag kontrolleras minst en (1) gång per år avseende efterföljandet av reglerna för ekoproduktion.
2. Kan en kontrollör favorisera konventionell produktion?
Kontrollören skall vara helt neutral i sitt kontrollvärv och i sina observationer. Kontrollören behöver inte personligen vara för ekoproduktion.
3. Varför skall ekoaktören dokumentera sin verksamhet?
Ekologiska och konventionella produkter kan inte särskiljas på basen av utseende, lukt eller smak. Ekoaktören kan genom sin dokumentering bevisa att använda förnödenheter (utsäde, råvaror) verkligen är av ekoursprung. De av aktören förda anteckningarna gör att ekoprodukterna kan spåras genom alla skeden från produktion genom beredning till distribution.
4. Vart kan man anmäla missnöje med kontrollens skeende?
Ekoövervakningen har använt sig av befullmäktigade kontrollörer i över 15 års tid för utförande av kontroller. Systemet har fått övervägande god kritik och kontrollernas kvalitet är föremål för regelbunden utvärdering. Det är möjligt att ge feedback till den egna ELY-centralen eller till Livsmedelsverket, antingen genast på en blankett som erhålles av kontrollören, eller när som helst senare i fritt formulerad version.
5. Hur mycket skall företagaren betala för ekoövervakningen?
Avgifterna för ekokontrollerna är graderade enligt gårdens storlek för den ekologiska åkerodlingens del och beträffande övriga ekoinriktningar enligt tidsåtgång vid kontrollen. Livsmedelsverkets internetsida informerar om aktuella priser inom övervakningen.
6. Ökar den finländska byråkratin ekoövervakningens kostnader och därmed priserna inom övervakningen?
Organiseringen av kontrollverksamheten som en myndighetsverksamhet garanterar att övervakningen fyller de krav som ställs på opartiskheten inom statsförvaltningen. Finlands avgifter för ekokontroller hör till de lägsta i Europa.
7. Hurudana påföljder kan det medföra att bryta mot ekostadgandena?
Ekonomiska sanktioner tillämpas inte inom ekoproduktionen. Straffet för avvikelserna ges som marknadsföringsförbud, dvs. en regelstridig produkt får inte säljas/överlåtas som ekoprodukt. Påföljderna är alltid ett resultat av att aktören ifråga inte har följt kraven på ekologisk produktion. Det är frågan om en indirekt ekonomisk påverkan eftersom avvikelserna medför förbud att använda ekologiska förtecken vid en försäljning. Ifrågavarande produkter kan likväl säljas med konventionell status. Den ekonomiska påföljden blir då prisskillnaden mellan konventionella och ekologiska produkter.
Mindre förseelser medför vanligen en anmärkning första gången. I fall orsken till anmärkningen inte åtgärdas blir nästa steg ett marknadsföringsförbud.
8. Ger kontrollören företagsrådgivning vid kontrolltillfället?
Livsmedelsverket och ELY-centralerna står som ekoövervakande myndigheter till buds med anvisningar om tillvägagångssätt och Livsmedelsverket publicerar anvisningarna för ekoproduktion. Det är inte kontrollörens uppgift att samtidigt ge gårdsrådgivning. Kontrollen skall utföras neutralt på alla sätt. Kontrollörerna informerar aktörerna om övervakningen och härtillhörande krav. Övrig rådgivning ges av rådgivningsorganisationerna eller av privata rådgivare.
9. Varför är min grundavgift för ekokontrollen 340 euro ?
Företagen som certifieras inom ekologisk kontroll är indelas kategorierna normalrisk och lågrisk. Till kategorin lågrisk kan växtodlingsgårdar ( endast åkerodling under 120 ha), grossister som enbart handlar med förpackade livsmedel på inre marknaden ( = inte import från tredje länder) , lager för förpackade varor, uppsamlingsområden enligt grundmodellen samt detaljhandeln räknas. Grundavgiften i kategorin lågrisk är 185 euro. Alla andra betalar en grundavgift på 340 euro.