Livsmedelssäkerhetsverket Evira deltog i ett projekt där barns och ungdomars exponering för koffein i de nordiska länderna bedömdes. I riskvärderingen noterades redan vid små koffeinmängder skadliga effekter såsom ökad koffeintolerans, abstinenssymptom, ångest och spänningstillstånd.
Enligt publicerade undersökningar orsakar en cirka 15 milligram daglig dos av koffein hos en ung person som väger 50 kilo i allmänhet inga skadeverkningar, men redan vid doser över 50 milligram kan koffeintoleransen öka. Ökad tolerans är ett tecken på koffeinberoende, som utvecklas vid regelbundet intag. Ångest och spänningstillstånd noteras vid dagsdoser över 125 milligram. Hos personer med lägre kroppsvikt uppkommer skadeverkningar vid mindre koffeinmängder. Det verkar också finnas individuella skillnader i känsligheten för koffeinets skadeverkningar.
Av en kopp kaffe (0,2 liter) får man i sig cirka 100 mg koffein, en burk energidryck (0,33 liter) ger cirka 105 mg och en flaska coladryck (0,5 liter) cirka 65 milligram. Hos vuxna som använder koffeinhaltiga produkter kan redan en mycket liten mängd koffein (cirka 85 milligram koffein hos en person som väger 60 kilo) orsaka sömnstörningar. Även hos barn kan koffein orsaka sömnstörningar, men det har inte gjorts några omfattande studier av detta. Koffeinet stimulerar det centrala nervsystemet och gör det därför svårare att somna, det försämrar sömnens kvalitet och förkortar nattsömnen.
Konsumtion av coladrycker bland barn och unga i de nordiska länderna
Då man studerar alla de nordiska länderna stannar koffeinexponeringen från coladrycker hos vartannat barn i åldern 4 - 6 år under den nivå som ger skadeverkningar. För de tio procent av barnen som använder mest coladrycker överskrids den nivå där koffeintoleransen kan öka.
Fastän en minoritet av ungdomarna i puberteten utsätts för koffeinmängder som ger upphov till ångest och spänningstillstånd, är många ungdomars konsumtion av coladrycker förknippad med ökad tolerans och en risk för abstinenssymptom. Tio procent av 17-åringarna på Island dricker mer än 1,5 liter coladrycker om dagen (motsvarar 200 milligram koffein). I de övriga nordiska länderna drack de ungdomar som konsumerade mest coladrycker (av de undersökta 12 - 15 -åringarna) mindre än 0,5 liter coladryck per dag (motsvarar 50 mg koffein). Då man beaktar koffeinintaget från energidrycker, kaffe, te och choklad blir den verkliga exponeringen sannolikt större.
Finländska ungdomars exponering för koffein
Beträffande finländska ungdomar kom uppgifterna om konsumtionen av koffeinhaltiga drycker från projektet om förebyggande av riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdomar (STRIP-projektet). Uppgifter om konsumtionen hade samlats in bland 14 - 15 -åriga ungdomar under åren 2004 - 2006. Ungefär hälften av ungdomarnas familjer hade under hela den undersökta tidsperioden, ända från tidig barndom, fått individuell rådgivning om näring och levnadssätt.
Ungdomarnas viktigaste koffeinkällor var coladrycker och kaffe. Från vardera fick de cirka 37 procent av det dagliga koffeinintaget. Från te fick ungdomarna 21 procent och från energidrycker 5 procent av det dagliga koffeinintaget. Av ungdomarna var det dock bara cirka 5 procent som dagligen drack kaffe och coladrycker i sådana mängder att ökad koffeintolerans kan förekomma (koffein över 50 milligram). Då man räknar ihop ungdomarnas koffeinintag från kaffe, cola- och energidrycker, choklad och andra källor, blir den verkliga exponeringen sannolikt betydligt större.
Forskningsgrupp
Denmark
Henrik Rye Lam, National Food Institute, Technical University of Denmark
Marta Axelstad Petersen, National Food Institute, Technical University of Denmark
Finland
Kirsi-Helena Liukkonen, Finnish Food Safety Authority (EVIRA)
Iceland
Elisabeth Jona Solbergsdottir, Department of Pharmacology and Toxicology,
University of Iceland
Norway
Helle Margrete Meltzer (project leader), Norwegian Institute of Public Health
Elisabeth Elind (secretary), Norwegian Institute of Public Health
Tor Øystein Fotland (project coordinator), Norwegian Scientific Committee for Food Safety (VKM)
Jan Alexander, Norwegian Institute of Public Health
Sweden
Helena Hallström, National Food Administration
Tidtabell
Projektet avslutas år 2008
Tilläggsuppgifter
Kirsi-Helena Liukkonen